29 mål före 30

En liten lista att jobba på innan min trettioårsdag:

1. Lässtunder med Jehad.

2. Sy babynest,
3. och mobil (tydligen är det ett måste att ha en mobil till bebis, annars blir de både kriminella och vindögda, i alla fall om man lyssnar på min bästa väns mamma)

4. Åka till Kalix.

5. Göra 'färdigt' lgh (d.v.s. måla kök och några lister och inreda klart)

6. Skaffa ett extrajobb. Kanske? Nästa sensommr/höst eller så...

7. Föda barn utan panik. Själva födandet har jag ju inget val med, men själva panikdelen kanske jag kan styra över.

8. Skaffa mamma-vänner.

9. Måla den där byrån som väntat på färg i x antal år (tänkte ha Lilla Abushababs kläder i den)

10. Sy en kjol. Ska det vara så svårt att ta tag i och göra detta? Jag har haft det på min projektlista i åratal och det enda jag åstadkommit är en (visserligen mycket välanvänd) underkjol.

11. Åka skridskor med hubby, jag tänker mig sådär storstadsmässigt och filmiskt på någon skridskobana inne i stan.

12. Införskaffa lagomt antal krukväxter, lagomt antal är lika med att fylla de tomma krukor jag har.

13. Låna mer böcker på biblioteket, inte bara kurslitteratur.

14. Ta åtminstone några högskolepoäng under föräldraledigheten.

15. Bli en piffig mamma. Jag får ju se vad jag mäktar med men jag ämnar i alla fall försöka kriga mot kräkfläckar.

16. Baka bröd. Jag måste, jag fick en köksassistent av mannen och om jag inte börjar använda den måste jag ju skämmas.

17. Besöka tandläkaren. Lika bra att ha det på listan, det börjar bli ett tag sedan.

18. Börja träna!

19. Lära mig Allahs 99 namn.

20. Äta mer frukt och grönt.

21. Göra en tavelvägg bakom sängen.

22. Fixa fixa-högen, allt det där som måste läggas upp, sys fast knapp, laga hål o.s.v.

23. Hitta en perfekt vit sjal.

24. Prova en såndär läskig fotbehandling där allt gammalt skinn ramlar av och man får babyfötter.

25. Bli bättre på att smörja in mig. Älskar väldoftande lotions, tyvärr hinner de flesta härskna innan jag använder upp dem och så går jag runt och är vintertorr för egen förskyllan.

26. Damma av min spanska, spec. grammatiken.

27. Bli mindre gnällig.

28. Oroa mig mindre.

29. Blogga MER!

Utvärdering

Traditionsenligt gör jag varje födelsedag en lista över mål jag vill försöka uppnå under det kommande året. Nu är det två veckor sedan jag fyllde hiskeliga 29 år så det börjar ju bli dags att utvärdera hur förra årets lista gick och publicera en ny. 

Förra årets lista:

1. Spara 30.000 SEK. 
Denna punkt har jag inte uppnått till fullo, mest pga att jag valde att säga upp mig och därmed inte har haft lika bra inkomst, annars hade nog inte denna punkt varit något problem. Under tiden jag jobbade och kunde spara mer uppnådde jag dock en bra bit på väg. Målet var att spara för att göra hajj och besparingarna räckte gott och väl till en umrah istället så jag tycker nästan att jag borde få stryka denna punkt...

2. Börja pensionsspara. 
Jupp, eller ja, inte organiserat men jag HAR satt in pengar på mitt sparkonto under benämningen pensionssparande.

3. Köpa en bra kamera...
4...och lära mig använda den. 

5. Strukturera och planera min tid (känns som det krävs om jag ska kunna jobba 100% och plugga -helst- 125%) 
Mja, jo alltså ganska strukturerad har jag ändå varit, men så gick jag ner i arbetstid och hoppade av några kurser, så riktigt som målet var det väl inte.

6. Komma ikapp dagens teknik. Jag vet jag låter som en pensionär, men jag tänker typ smartphone och liknande. Som det är nu fattar jag noll. 
Ja, gällande smartphone är jag i alla fall på banan.

7. Klara minst en kandidatuppsats (alltså det måste ju gå, uppsatsen i spanska ska förhoppningsvis bara bantas ner lite och små-ändras, sen siktar jag på att författa en engelskauppsats denna termin...hjälp!) Nej, dock pga trassel jag inte hade kontroll över. Spanskakursen hade ändrats så att didaktik inte längre ingick och det var därmed inte säkert att jag kunde gå upp med min uppsats som redan var nästan-färdig, plus att kursinformationen kom ut jättesent och jag med bara några dagars varsel skulle infinna mig i Umeå, vilket dessutom råkade sammanfalla med dagen för bröllop inom släkten, så jag struntade helt enkelt i alltihop. Engelskan visade det sig att jag inte fick göra eftersom man tydligen inte kunde göra kursen parallellt med den andra delen av Engelska C, vilket jag tyckte var helidiotiskt eftersom man ju kan det hur bra som helst om man läser kurserna på campus, men att göra samma sak på distans var tydligen omöjligt. 

8. Bli 'framgångsrik' på nya jobbet. Vet inte riktigt vad det innebär. Omtyckt kanske? 
Hm, jag stryker denna punkt även om jag sagt upp mig, men omtyckt tror jag att jag blivit. Eller det vet jag att jag har, både av elever och kollegor och jag har fått beröm för mina insatser och dessutom önskats välkommen tillbaka. Jag har dessutom lärt mig otroligt mycket inför framtida lärarjobb, vilket ju också kan betecknas som en framgång.

9. Hälsa på i Kalix. 
Nej, har bara tagit mig så långt som till systeryster i Skellefteå, fattas några mil.

10. Lära mig laga indisk mat. 
Mannen har stått för denna punkt...

11. Skaffa vänner i min nya stad. 
Ja, till och med en riktigt nära vän, Shilan.

12. Blogga mer (vore nästan omöjligt att blogga MINDRE i nuläget...) 
Det var tydligen inte omöjligt att blogga mindre...

13. Sy mer egna kläder. 

14. Baka bullar (med jäst) mazariner och potatisbakelser (baka mer i allmänhet?) 
Mjae...jag har bakat bullar EN gång (lussebullar) men jag har nog inte bakat mer än jag brukar, kanske till och med mindre.

15. Bli bättre på att hålla kontakten med vänner och familj. 
Well, jag har inte pratat med min far sedan i april tror jag...det är ju ett ganska dåligt betyg. Jag är faktiskt genuint dålig på det här med att hålla kontakt. Iofs har jag pratat mycket mer med både mamma, syster och bästaste bästa Linnea men jag tror mer att det har med dem att göra än med mig.

16. Förbättra min kondition. 
Hahaha, nej. Och i nuläget känner jag mig mest som en säl *preggo*

17. Skapa träningsrutiner. 
Började med ett yogaprojekt, var peppad till max men blev sedan gravid och slogs av den stora tröttheten och kände mig allmänt sjösjuk. Sen föll liksom hela grejen. Jag får ta itu med detta efter Lilla Abushabab behagat komma, just nu är jag bara glad för att kunna promenera lite lätt.

18. Göra saker i tid. 
Liiiite bättre på detta har jag blivit tycker jag, om man bortser från en av sommarkurserna jag just avslutat där jag verkligen legat efter.

19. Ge lite extra. 
Ja, jo, det har jag väl? Jag har iaf försökt tänka på att vara extra generös.

20. Läsa de där Austen-böckerna jag inte hann med sist. 
Har endast läst Persuation faktiskt, men bättre än inget.

21. Läsa en bok av en nobelpristagare. En hel bok den här gången. 
Yes, Selma Lagerlöfs Jerusalem. Mycket bra läsning som jag varmt kan rekommendera.

22. Ta hand om mig själv. 
Nu vet jag inte riktigt vad jag syftade på när jag skrev denna punkt, borde kanske varit lite mer specifik. Jag har dock tagit hand om mig själv på så sätt att jag sett till att minska på stressen, först genom att gå ner i arbetstid för att hinna plugga och sedan faktiskt genom att säga upp mig. Sen har jag försökt vila i mina beslut och inte vara besviken på mig själv, det fungerade ganska bra.

23. Resa utomlands (Hallå, vi BOR vid flygplatsen, det måste utnyttjas.) 
Turkiet och Saudiarabien har besökts!

24. Hitta en värdig ersättare till min älskade handväska. Eller möjligen laga den om det går. 
Jodå, köpte en skinnväska som jag är ganska nöjd med, saknar fortfarande min älskade trotjänare och ska nog kolla upp om den går att laga med en ny dragkedja.

25. Hantera stressen. 
Se punkt 22. Mitt bästa tidsbesparande tips som minskar morgonstressen är för övrigt att lägga fram kläder kvällen innan.

26. Lära mig åtminstone lite arabiska. Nu har jag ju glömt det mesta jag lärde mig. 
Alltså, det är väl oundvikligt att snappa upp litegrann när man omges av språket och jag skulle säga att jag förstår ganska mycket av vad mannen och broshan pratar om (mer än de skulle önska ibland, hehe) men lärt mig, lärt mig på ett seriöst sätt har jag egentligen inte.

27. Göra något åt min syn. Vet dock fortfarande inte om jag törs göra en laseroperation?? 
Jag vågade operera mig och ser nu utan glasögon, alhamdulillah! Bästa grejen!

28. Organisera garderoben och min klädstil. Sluta ta det som ligger närmast och börja anstränga mig lite igen. 
Se punkt 25 om att lägga fram kläder kvällen innan. Sedan ska jag ju inte sticka under stol med att det hjälpt en hel del att flytta till en EGEN lägenhet, slippa ha slöja hemma pga mannens bror och dessutom inte ha två tredjedelar av mina kläder i förrådet. Fast sen har jag å andra sidan inte känt mig som världens mest piffiga pga växande mage och denna fruktansvärt plågsamma värme (som jag som icke-preggo skulle uppskattat).

Fabulösa Fredag!

Whoop, whoop! Det är fredag och bara det är ju ganska härligt, men här kommer en lista över andra braiga saker:

* 

Helg med världens bästa man!

*

Hade nyligen besök av både systeryster och bästaste bästa vän (inte samtidigt) det var fabulöst om något!

*

Har lyckats få upp blodvärdet från 114 till 120 utan att behöva äta järntabletter. Är mycket nöjd med det. Tack kikärtor, räkor, kött och blutsaft! 

*

Lilla Abushabab verkar växa som han ska, vilket är jättebra, även om han har börjat kicka mig jättehårt i blåsan. 

*

Jag börjar också känna att jag verkligen gillar det namn som mannen tänkt ut åt Lilla Abushabab, nu återstår bara att se om det verkligen passar sen när han föds.

*

Det är liiiiite, lite svalare nu. Jag vet att man inte ska klaga på vädret, men som preggo är jag redan varm som en bakugn, så det varma väder jag normalt sett skulle glatts åt är bara en plåga.

*

Därför är jag också väldigt glad att mannen när han ombads köpa en fläkt, slog på stort och köpte en som även går under benämningen vindmaskin (!) Den räddar mitt förstånd. Kan ju också vara bra att ha om man skulle få för sig att spela in en smäktande musikvideo med fladdrande hår...(intesåtroligtmenändå)

*

Är mycket nöjd med att presenterna jag köpt till vännens barn gillades. Jag älskar att ge presenter.

*

Mannen fick jättebra beröm på jobbet i veckan och jag är så stolt!

*

Har hittat en serie föreläsningar om på youtube som jag gillar mycket.

*

Har också i veckan varit extra tacksam över vår lägenhet då jag lyssnat på P1s reportageserie Tak över huvudet. Tänk ändå att vi landat ett förstahandskontrakt i bostadsbristens Stockholm. Alhamdulillah!

Om läsning

Såg nyss en föreläsning på youtube med Stephen Krashen, han är ju en humorshow hela karln. Ja, för vem sa att det var en omöjlighet att en timmes föreläsning om läsandets positiva påverkan på språkinlärning behöver vara trist? Jag rekommenderar verkligen att kolla på detta, även om jag förstår att ni kanske har bättre saker för er en fredagseftermiddag.



Den här föreläsningen bekräftar något jag redan visste och något som jag tycker är viktigt både som pedagog, förälder och människa. Läsning är positivt! Jag har alltid varit en bokmal och både mamma och pappa läser, vilket jag tror varit viktigt. (Förebilder, ni vet) Vi har alltid haft mycket böcker hemma och jag har varit ett barn som haft förmånen att ha en omgivning som läst högt för mig. Högläsning har faktiskt varit något närvarande även när jag och min syster kunde läsa själva, för mamma läste faktiskt för oss vid kvällsfikat länge, länge. (Tack mamma!) Jag är helt övertygad om att jag har läsningen att tacka för att jag haft det så lätt för mig i skolan.

Efter att ha sett den här föreläsningen älskar jag böcker ännu mer och känner mig verkligen inspirerad att bli den där tanten som ger alla barn böcker i present. Jag vill också inspirera mina elever till läsning och jag kommer verkligen, verkligen att försöka vara en läsande förälder.

Åh, jag minns när jag var yngre när shopping för mig betydde bokinköp, haha! Jag måste verkligen återuppta läsandet nu känner jag, för från att ha varit en bokmal på heltid har jag numera blivit en periodare. Det har väl med plugg och jobb att göra antar jag, men några minuter om dagen borde man ju hinna avsätta även till nöjesläsning, eller FVR som Krashen kallar det (Free Voluntary Reading).

Om att blogga

Ju längre tiden går och jag inte bloggar, desto svårare är det att börja. För var börjar man? Jag har ju egentligen tusen saker att skriva om; hur det känns att ha en framtida fotbollsspelare i magen, för det måste ju vara det han är, som han sparkar (och så är ju mannen ganska fotbollstokig så det är väl genetiskt) Att inreda en lägenhet efter dryga årets uppdämt inredningsbehov kombinerat med det där boande-syndromet man verkar drabbas av som preggo. Resor vi gjort som jag inte bloggat det minsta om. Det där med svenskhet som jag funderar mycket på. Hur man kan bli bemött om man väljer att ta på sig en slöja. Min ständiga ålderskris och pluggpanik och en massa annat jag funderar på.

Okej, det var kanske inte tusen saker, men i alla fall. Fast då får jag prestationsångest och så är det ju det där med att man som bloggare helst ska ha någon slags bild till sitt inlägg och då måste man ju först och främst ta en, eller hitta igen en om det passar bäst med en gammal och sedan orka föra över den till datorn (eller om man nu mobilbloggar, men orka det liksom) och så mitt emellan att plugga, måla lägenhet, sova middag, se på fotbolls VM (Ja, vem hade trott, men det ägnar jag mig också åt) så blir det liksom inte av...

Jag lovar inte att skärpa mig, men kanske händer det.

Fabulösa Fredag

Fredag igen! Jag ämnade verkligen blogga lite mer i veckan, men på något mystiskt sätt bara svischade tiden förbi i en dimma av flyttbestyr. I veckan är jag tacksam över följande:

* 

Varje gång Lilla Abushabab sparkar! Det är helt otroligt häftigt att jag och mannen faktiskt väntar ett barn.

* 

Att jag fick träffa fina Shilan idag, är glad att ha träffat en sån gullig vän här i Stockholm.

*

Att vi flyttat allt till lägenheten. Eller, ja allt utom några skor, en brödrost och några jackor som finns kvar här tillsammans med mig och datorn. Planerar att vi ska flytta på riktigt idag, vi har ju hittills inte sovit i vår lägenhet ens en gång.

*

Att vår lägenhet är så bra och inshaAllah kommer bli så fiiiiin när vi (jag) målat färdigt och byggt ihop alla möbler och fixat med allt. Är, som jag nämnt tidigare, väldigt peppad på detta.

*

Att jag köpt en ny kudde idag, med den perfekta frasigheten och det perfekta fluffet. Mina kuddar ska kännas dunlika men får absolut inte innehålla någon gammal ankröv. Hittade den perfekta på Jysk och dessutom på extrapris.

*

Att ha en hel helg med mannen framför mig (där jag iofs måste ägna mig åt lite plugg, men det känns överkomligt)

*

Att min BBV verkar hantera sin kris på ett alldeles ypperligt sätt *stolt*

Helgen i några punkter

Vi har haft en ganska intensiv helg där flytt stod på schemat. Vi är inte 100% färdiga ännu, lite småkrafs finns kvar i Broshans lägenhet, men vi har nästan flyttat alla grejer till vår egen lägenhet en kilometer härifrån. Men låt mig punkta upp helgen litegrann.

* Ikeabesök ggr två. Lång handlingslista. Jag har ingenting emot att inreda med Ikea-möbler, är inte så fin i kanten att jag måste vara unik-som-alla-andra-och-pretentiös.

* Tredje världskriget bröt ut och alla blev ovänner. Jag läste någonstans att flytt står på topplistan över stressfulla situationer i livet (någonstans efter dödsfall i familjen) lägg då till lite graviditetshormoner till någon som redan i sig är kontrollfreakigt stressig av sig i sina natur, bröder som med jämna mellanrum har en sån syskonbråksurladdning (bra tajming där) och kulturkrocken mellan Norrland och Mellanöstern med tillhörande språkförbistring. Succé!

* När jag säger att alla blev ovänner menar jag alla utom Broshans fantastiska fru Caroline. SOM jag älskar den människan!

* Jag lyckades med konststycket att tappa ett hyllplan från en Billy-bokhylla rakt över min stortå. Den har nu antagit en vacker blå-grön nyans men den har åtminstone återfått något av sin normala funktionsförmåga. Tur det, för det var ju inte som att jag inte redan hade ont i den foten på grund av en megablåsa efter allt promenerande i Istanbul (en blåsa som sedan fördubblat sin storlek efter hemkomst istället för att gå ner, torka bort och försvinna.)

* Efter att ha blivit trött av flyttandet googlade jag missfall och tunga lyft, missfall i vecka 18 och en massa annat skräckinjagande. Inge bra. Skäckhistorier om någons farmor som fått missfall av att bära ut en matta och liknande. Nu lyfte jag ju inte speciellt tungt överhuvudtaget och Lilla Abushabab verkar kickboxa på som vanligt där inne, så det är nog ingen fara. Men dum sak att googla alltså!

* Trots en lägenhet där allt nu står huller om buller och en lite lätt överväldigande känsla av att jag inte har någon aning om var NÅGONTING är känner jag mig oerhört peppad på att börja packa upp. Då majoriteten av våra saker tillbringat det senaste året i ett läskigt källarförråd känns det jättekul, jag har typ glömt vad vi har (några saker redan blivit glada återseenden.)

Fabulösa Fredag

God morgon från en som stigit upp halv sju. Anmärkningsvärt då jag ju distanspluggar och verkligen inte behöver stiga upp så tidigt. Mannen som jobbar sover till och med fortfarande...

Jag tänkte köra en tidig tacksamhetsfredag nu eftersom jag har mycket att göra idag.

Skriva färdigt och fixa lite med dispositionen på en uppsats, måla hallen i vår lägenhet ett tredje varv för att färgen vi köpte billigt på ÖB är helt värdelös, packa saker så att vi faktiskt kan flytta i helgen, städa till här så vi slipper skämmas när Broshan kommer hem till sin lägenhet (för att hjälpa oss att flytta, så snällt!) 

I alla fall. I veckan är jag mest av allt tacksam över detta:

Lilla Abushabab har hittills utvecklats normalt och har alla armar och ben och organ på plats. Alhamdulillah!

Jag är också lite glad att det är en pojke som vi ju trott hela tiden, en flicka hade såklart varit lika välkommen, inte för det, men nu slipper jag tänka om och vänja mig vid något nytt. 

(Plus att vi har haft mycket svårare med namnförslag för flickor då vi inte alls är överens, haha)

Fabulösa Fredag

Denna vecka är jag glad och tacksam över

* 

Att vi har haft världens bästa resa,

* 

som vi kommit hem från välbehållna och glada.

* 

Att jag hämtat nycklarna till vår lägenhet idag. Tapeterna är i och för sig nästan i värre skick än de vi hade i Umeå, men det gör ingenting, jag är nämligen tacksam över mina tapetseringsskills. Jag tänker mig att spackla lite (som faktiskt är något jag verkligen GILLAR att göra) och sedan smälla upp väv och måla allt vitt. (Givetvis i någon gravidvänlig färg.) Eller, om andan faller på kanske någon färg-färg. Just nu är köket i alla fall någon slags mörk, mörk gråblåsvart färg som ryker fortare än ögat.

* 

I den andan är jag tacksam över att vi inte bara får tapetsera och greja fast det är en hyreslägenhet utan att vår hyresvärd nästan uppmuntrar oss att göra det. (Vi arbetar gratis åt dem som lägenhetsförbättrare...hehe)

*

Jag är glad att Broshan Imad kommer ner från Umeå och hjälper oss att flytta.

* 

Och att det finns hiss...

* 

Vi har gjort en hel del bra shopping på vår resa, det är jag också nöjd med.

*

Jag är tacksam över alla trevliga människor vi mött på vår resa.

*

Jag är också glad över att jag helt plötsligt är så pigg. Jag hoppas (fåfängt) att det ska hålla i sig resten av graviditeten.

*

Jag är oerhööööööööört peppad på att åka till IKEA i morgon.

Resa

Vi ska på semester! Eller, en andlig resa/semester kanske man kan säga. Inte andlig resa som i att vi ska sitta i ring och försätta oss själva i trans och låtsas sväva runt i världen, nope nej, vi ska åka till Mekka (och Medina) Ursprungligen var planen ju att göra hajj i år, men så blev jag ju preggers och då krockar det liksom, så vi bestämde oss för att göra umrah nu direkt istället. Alltså, för er som eventuellt inte är så insatta i den muslimska världen så gör man alltså hajj (pilgrimsfärden till Mekka som är en av Islams 5 pelare) under en viss tid på året, umrah är, kan man säga hajj-light och kan göras när som helst.

Jag är peppad. Vi åker via Jeddah och vidare till Mekka för fyra dagar, tar sedan tre dagar i Medina och fortsätter efter det vidare för att avsluta resan med semester-semester i Istanbul. Vi ville ju egentligen åka dit som bröllopsresa redan när vi gifte oss (för mer än tre år sedan) men på den tiden var ju inte mannen svensk medborgare utan hade endast palestinskt pass och då måste man söka visum och ha sig. Men den som väntar på nåt gott...

Min kära vän lät lite förvirrad när jag berättade allt detta och undrade VEM vi egentligen skulle hälsa på. Till hennes försvar var hon just i färd med att försöka hitta laxpytt i en affär och var kanske inte riktigt koncentrerad på min utläggning och så betyder ju Jeddah faktiskt mormor på arabiska. Men för att förtydliga så ska vi alltså inte hälsa på någon, även om det talats om att möta upp Salman, min vän som jag ju delade hus med i Madrid, eftersom han lämnat Europa och flyttat hem till öknen. Dock bor han ju i Riyad, så vi får se hur det blir. Kanske får vi också tillfälle att träffa någon av alla dignitärer min kära make lärt känna via dubbelliv som revolutionspoet, man vet aldrig. 

Fabulösa Fredag

Den här veckan, just idag, är det faktiskt lite extra svårt att vara glad. Anledningen är att jag fick veta en alldeles vansinnig grej igår som gjorde mig ledsen. Vill inte gå in på det närmare då det inte berör mig direkt, utan en av mina nära, men det är rent ut sagt skit.

Om jag ändå ska göra en fredagslista är jag tacksam över

* 

Vår resa.

* 

Att vi skriver på ett förstahandskontrakt på en lägenhet i Stockholm-ish (Märsta) idag!!!

* 

All inredning jag har att se fram emot i nämnda lägenhet. 

* 

Som vi får tillträde till redan den 15 maj.

* 

Gulleeleverna på skolan som jag hälsade på i veckan (jag har ju sagt upp mig för att koncentrera mig på plugg, det har jag inte nämnt) de undrade när jag skulle komma tillbaka och var allmänt glada och fina.

* 

Min tillmötesgående rektor som inte verkade ond på mig över att ha sagt upp mig mitt i en termin utan ungefär pratade i termer av att vi återses i framtiden...Hm?

* 

Igen, att vi för sjutton gubbar, skriver på ett förstahandskontrakt på en finfin lägenhet idag!

Fabulösa Fredag

Dags att kicka igång fredagslistorna igen, eller vad säger ni?

(via)

Jag är extra glad och tacksam över:

*

 Att träffa fina Filippa förra helgen och att vi tar upp vår vänskap precis där vi lämnade den när jag flyttade från Umeå (eller där vi lämnar den efter varje Skype-session, för den delen.) Hon fattas mig!

* 

Att ha blivit gravid så enkelt och snabbt. Tänk bara hur många som måste kämpa med det.

* 

Att kroppen verkar fungera som den ska, trots illamående och diverse krämpor. Alla värden såg tydligen jättebra ut. Jag som sällan brukar ha bra järnvärde!

* 

Att graviditetsillamåendet och den förlamande tröttheten gett med sig lite.

* 

Mannens nya jobb på Sveriges Radio. Sveriges Radio! Fattar ni hur stort det ändå är att jobba där, även om det i nuläget bara är som vikarie! Jag är stolt.

* 

Att vi har ett lägenhetsbyte på gång...

* 

En spännande resa som vi snart ger oss ut på. (Mer om det sen.)

*

Värmen och solskenet och alla blommande träd, även om det känns helt sjuk med såhär mycket vårväder i april (speciellt för en norrlänning) det är så att jag blir alldeles förvirrad och hela tiden tror att det är maj. 

Kissfotografi

Det här måste väl vara enda gången det är socialt acceptabelt visa en sticka med sitt kiss på? Eller?

Gravid är jag i alla fall (nu i vecka 14) och tänkte att det är lika bra att outa det på bloggen nu när nästan alla i hela världen vet om det ändå. Jag skojar inte, människor från Jordanien till Canada och allt däremellan känner till det. Det är inte så konstigt som det låter dock, mannens släkt är ju spridd överallt.

Vi (eller jag) tänker såhär kring graviditeten.

(via)

Jag kan ju inte direkt påstå att jag är redo, eller att jag överhuvudtaget ens fattat vidden av det hela. Lite panikslagen blir jag också varje gång jag kollar statistiken i min graviditetsapp och den berättar hur många dagar det är kvar till beräknad förlossning. HUR ska man hinna förbereda allt? Dock känns det ändå roligt och spännande, såklart.

Mina kära föräldrar reagerade förresten BÅDA ungefär ordagrant som jag förväntat mig. Haha! Pappa sa något i stil med "Jaså, jag sitter lugnt tillbakalutad." Vilket är hans ungefärliga reaktion på allt jag företar mig, han menar att jag är vuxen och får göra som jag vill med allt. Eh, tack, antar jag. Mammas första reaktion var "Jahaaaa, hur ska det gå med dina studier?" Alltså, någon gång ska jag väl bli färdig hoppas jag, men tills dess stressar jag inte över det, jag har trots allt lyckats få jobb ändå, utan utbildning och med slöja, så JAG sitter lugnt tillbakalutad (oftast). Mannens familj å sin sida reagerade med glada drillande rop (alltså, jag vet inte hur jag ska förklara det ljudet, men ni kanske vet vad jag menar ändå) sedan hade de visst köpt tårta och kakor för att fira. 

Skilda världar =)

Jättebra...

Verkligen jättebra att jag valde att se ett avsnitt av Criminal Minds samma dag som vi besökt en klinik för resevaccin, verkligen jättebra också att avsnittet handlade om en psykomördare som infekterade sina offer med RABIES och sedan lät dem gå lös på nästa offer så att de kunde smitta vidare innan de dog av konvulsioner och otrevligheter som hör rabies till. Jag blev ju inte alls nojig av det. Inte alls...

Bra också att jag knappt längre vågar gå på toa i nattmörkret för att jag inbillar mig att det ska hoppa fram en galen rabiessmittad kvinna med fradgande mun bakom ett hörn. Detta mer än en vecka efter att ha sett nämnda avsnitt. Rabiessmittade galna människor har nu gått upp i toppen i min lista över skrämmande saker. Gått om små, läskiga, maskerade barn med någon form av potatissäck med påmålat ansikte (Ja, jag är fortfarande ärrad av att ha sett El Orfanato för flera, flera år sedan)

Det är ju bra att jag är rädd för så extremt sannolika scenarion...Tydligen är det fladdermöss som utgör den största rabiessmittarrisken (iaf i Amerikat) och inte ens det är speciellt jättevanligt. (Tänk vad man ändå lär sig av Criminal Minds...Dr. Reed...)

Ingen mindre än min vän ruccola-salladen utgör förresten den största risken att drabbas av salmonella i Sverige. På tal om smittorisker alltså. Hädanefter kommer jag skölja min sallad än mer rigoröst.

Vad sägs om det lagom osammanhängande, som första inlägg efter tidernas bloggtorka?

Soft kitty...

Tigerbalsam alltså, det är grejen. Jag har hosta för hundrasjuttioelfte gången denna höst/vinter. Jobba i en skola och åka pendeltåg är tydligen som att leva i en petriskål. Att smörja tigerbalsam på halsen och bröstet gör livet lite mer uthärdligt.

Vill man ha den fullständiga Sheldon Cooper-upplevelsen kan man även tvinga någon annan att utföra insmorningen under samtidig sång av Soft Kitty, men det är givetvis upp till var och en.

Det var egentligen bara det jag ville säga.

I övrigt är min besöksstatistik här på bloggen bättre än någonsin trots att jag inte bloggat på nästan två månader.