Fabulösa Fredag

Hejhej! Jag tänkte börja blogga igen...eventuellt. Har i alla fall skrivit en lång lista med saker som jag vill visa/blogga om.

Vi börjar med en fredagslista!!

Jag är just nu extra glad och tacksam över

* Att vi har bra grannar som bakar mycket och alltid kommer över med kakor. I morgon är vi dessutom bjudna på middag. Mums.

* Alla bekvämligheter vi har, så som elektricitet, varmt kranvatten, snabbt internet och så vidare.

* Min syster som är så himla begåvad och fin.


* Att jag hämtade hem Purret förra veckan, åh vad jag hade saknat min lilla katt.

* Min BBV har fått ett intressant jobb som hon verkar trivas med. Gött!

* Själv har jag lugnat mig lite över att jag aldrig kommer att få ett vettigt jobb, blev ju till och med erbjuden ett i Gaza när vi var där, så det här ska nog gå bra.

* Är också glad över mitt beslut att INTE läsa mer än 100 % den här terminen. Hej fritid och massa skoj!

* Min älskade, älskade man!

* Att vi lyckades ha en Meatless Monday i veckan (mer om det sen)

Årslistan

Vi mjukstartar bloggandet lite med en sammanfattande årslista för 2012. Jag brukar fylla i den här listan varje år, men har den här gången ändrat på några frågor från "originalutförandet" - om nu det märks för en eventuell läsare vet jag ej.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Korsade Atlanten.

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Jag brukar inte ge nyårslöften, jag gör en lista med mål för nästa år varje födelsedag istället. Om ni vill se hur många (få) mål jag uppnådde kan ni se det här.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Öh? Bra koll jag har på mina vänner och bekanta då. Ingen av de närmaste i alla fall. Väl?

4. Dog någon som stod dig nära?

Nej, tack och lov. Däremot dog mannens bror (Allah yerhamo) som jag tyvärr aldrig hann träffa.

5. Vilka länder besökte du?

Canada (Niagara Falls) och England (London) och Egypten (Kairo)

6. Är det något du saknade år 2012 som du vill ha år 2013?

Tid. Det är en planerings- och prioriteringsfråga.

7. Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?

Jag kommer inte ihåg något speciellt datum. Jag antar att det mer handlar om specifika händelser. Så jag säger väl chocken att komma till Egypten - galet ställe. Och så den där dagen när mannens bror dog såklart.

8. Vad var din största framgång 2012?

Att jag lyckats lära mig lite arabiska och numera kan alfabetet och en hel del grammatik. Och så att mannen fick sin examen, det är visserligen hans framgång, men jag känner mig ändå lite delaktig.

9. Största misstaget?

Jag gör inga misstag, hehe. Alltså, jag minns faktiskt inte något jättestort misstag som jag verkligen ångrar.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Som vanligt med min Chrons så går det i vågor. Lite sjuk bara. Däremot har jag haft mindre magsjukor 2012 än på många år.

11. Bästa köpet?

Resebiljetter.

12. Vad spenderade du mest pengar på?

Förutom vardagsutgifter som mat och hyra and stuff så är det nog resor.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Min man gör mig glad, alltså jätteglad. Han är man och bästa vän i ett. Sedan är jag glad att jag är jag och att jag är stark och står på mig när det behövs.

14. Gjorde någonting dig riktigt arg?

Ja, jag blir jättearg på islamofobi och fördomar. Det är nog faktiskt en av de saker jag irriterat mig och varit mest arg på i år.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Gladare och framför allt lugnare.

16. Vad önskar du att du gjort mer?

Pluggat arabiska. Alltså prioriterat den kursen. Tränat.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?

Oroat mig i onödan och stressat över saker jag ändå inte kan kontrollera. Slösat tid på internetsurfande.

18. Hur tillbringade du sommaren?

Först jobb hos mamma sedan Ramadan-fasta och mys med mannen.

19. Blev du kär i år?

Jag blir kär nästan varje dag - i samma man!

20. Favoritprogram på TV?

Historieätarna var ju ganska bra. The Big Bang Theory är alltid bra (fast det ser jag helst på DVD-box i efterhand och har ett TBBT-maraton)

21. Bästa boken du läste i år?

Emma - Jane Austen, jag fattar inte att jag inte läst den tidigare, den är PRECIS i min smak.

22. Största kulinariska upptäckten?

Persilja i alla sallader är mums, tahina är faktiskt rätt gott det med. Sedan en upptäckt som jag inte vet om den kvalar in under denna kategori men jag har insett att jag blir sjuk av KFC och HFC (som jag antar står för Halal Fried Chicken och bl.a. finns i området kring Aldgate East i London)

23. Bästa filmen?

Jag måste säga Next 3 days även om det egentligen är mannens favorit-favorit, men det är den enda riktigt bra film jag kommer ihåg att jag sett.

24. Något du önskade dig och fick?

Fint sommarväder, resa.

25. Något du önskade dig men inte fick?

Tid/ork att förverkliga alla mina projektidéer.

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2012?

Fastade.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Om Bashar al Assad avgått eller blivit dödad. Typ. På det personliga planet hade jag gärna haft mer ork.

28. Hur skulle du beskriva din stil år 2012?

Lite tråkig då jag typ bott i ett par byxor och lager på lager (på lager) då jag varit frusen.

29. Vad fick dig att må bra?

Att mannens uppsats/examen gick igenom, att jag upplevt mycket spännande på resor, att klappa katten, att kryssa av saker på mina listor - vilken känsla av tillfredställelse.

30. Vad har du lärt dig under året?

Att jag borde ha mindre fördomar om folk baserat på hur jag tror att de ska agera utifrån deras utseende. Jag har blivit ständigt motbevisad och glatt överaskad. Det här är något jag måste ta med och tänka på till 2013.

31. Vem saknade du?

Familjemedlemmar, Linnea.

32. De bästa nya människorna du träffade?

Mama-Ghalia, Khalto Sabha, Khalo Muhammed (mannens släkt alltså) och så min nya vän Umme som tyvärr flyttat tillbaka till Bangladesh.

Tillbaka

Länge sedan sist.

Kanske är det dags att ta tag i bloggen igen, eller vad säger ni? Jag är nyss (igår) hemkommen från en drygt tre veckor lång resa till...ja till Mellanöstern kan man säga. Egypten och Palestina (Gaza) och jag har samlat en hel del intryck så det finns mycket att skriva om. Jag vet bara inte riktigt hur ännu. Eller rättare sagt hur jag ska kunna skriva om allt och samtidigt vara politiskt korrekt, för det är ju så att det finns ett land i Mellanöstern som man inte riktigt får kritisera, för om man gör det betyder det ju typ att man är terrorist eller en allmänt hemsk människa som säkert förnekar förintelsen också. Ni vet säkert vad jag syftar på. Det där landet som trots att det ligger i Mellanöstern ändå av någon anledning jag inte alls förstår får vara med i Eurovision Song Contest. Nu har jag egentligen inte jättemycket att säga om det landet, mer än att jag är arg och att det gör mig trött att se hur det landet agerar.

Kort sagt; jag vidhåller min bojkott av landets varor (även om det inte gör någon skillnad för dem) och nu ännu mer vet att jag absolut inte tycker om det där landet och dess politik. Jag förstår faktiskt inte hur folk helt okritiskt kan åka dit och semestra!! Okej, jag är jättepartisk i fråga om den här konflikten, men jag är bara så oändligt irriterad på Israel!

I övrigt har jag lyckats bli sjuk. På resans sista dag. I Egypten såklart. Tänker inte gå in på detaljer angående det, men börjar repa mig. Det är dock ingen barnlek att flyga och ha sig när man mår dåligt, speciellt inte när flyget är två timmar försenat.

Hem ljuva hem.

Snö

December alltså. Redan!

Jag är jätteglad att snön kommit, fast så bor jag inte i hus heller, så jag slipper skotta. Ingen bil har jag heller, så jag behöver inte gräva fram mitt färdmedel ur en snöhög varje morgon och huttrande skrapa igenisade rutor, eller för den delen köra fast i plogrester. När man bor i lägenhet i en stad kan man njuta av snön på ett annat sätt.

Brrr...förresten. Visste ni att kallt heter ungefär "brrd" på arabiska. Snacka om onomatopoetiskt!!

Sju jävligt långa dagar

Av bara farten lånade jag en till e-bok. Unnade mig en pluggfri dag och läste, läste, läste.

Den här boken blev det:

Jag har länge tänkt att jag ska läsa den här, just för att titeln lät spännande. På originalspråket, engelska, heter boken tråkigt nog "This is where I leave you" inte alls lika intresseväckande om du frågar mig.

Jag skulle definiera den här boken med det väldigt politiskt icke-korrekta uttrycket "judehumor" som jag definierar som gränsbrytande humor där man kan skämta om alla tabun som överhuvudtaget finns. (På gott och ont.)

Boken handlar om en man vars pappa nyligen gått bort och nu ska den dysfunktionella familjen under sju dagar samsas i föräldrahemmet för att ta emot kondoleanser. Förutom syskonbråk måste huvudpersonen också tampas med upptäckten att hans fru varit otrogen med hans chef.

Upplagt för livskris.

Den första meningen lyder "'Pappa är död', säger Wendy lite sådär i förbifarten, som om det har hänt förr, som om det händer varje dag." Efter en sådan början måste man liksom fortsätta läsa.

Bortsett från att det enligt min smak är lite väl mycket sexskildringar hade jag stor behållning av den här boken. Läs!

Hej Baba Ganoush!

Mannen ringde från affären igår.

- De säljer aubergine för 5 kr kilot.
- Jaha, vad bra, köp ett kilo då.
-...ETT kilo...?

Jaha, ursäkta då att jag glömde att mannen tycker att det är fjantigt att köpa svenskt och lagomt med frukt/grönsaker utan tvångsmässigt handlar stora berg som räcker till att utfodra ett mindre land.

Hej Baba Ganoush, jag antar att vi kommer se mycket av varandra den närmaste tiden. Du är så välkommen.

Fabulösa Fredag

Fabulösa Fredag!! Jag måste verkligen börja komma igång med mina fredagslistor igen.

Den här veckan är jag extra glad och tacksam över detta:

* Vapenvila i Gaza.

* Mat, alltså jag har verkligen valt rätt man att leva med. På många plan givetvis, men just nu vill jag mest nämna att han är helt galet bra på att laga mat. Veckans höjdpunkter har varit köttfärssåsen och en helt fantastisk baba ganoush. MUMS!

* Umgås med vänner. Jag har så himla fina vänner! Gamla vänner som min BBV som kom ner från Kalix för att göra visit. Nya vänner från Bangladesh och Alaska. Nittiotalister och min kära syster som kommer i morgon.

* Jag har kommit på att det inte är så svårt att klippa sig själv. I alla fall inte när man har så långt hår som jag, för det syns inte så mycket om det blir ojämnt. Det hela kom sig av att jag var så sjukt less på min icke-frisyr att jag helt enkelt tog nagelsaxen och kapade av litegrann. Nu är det liksom uppklippt framtill och jag är mycket nöjd. Jag känner mig om värsta naturbegåvningen på det här. Kanske för att jag sett pappa klippa massa när jag var liten. Hur som helst ytterligare ett utslag av mitt DIY-syndrom. (Ingen bild, men ni får väl använda er fantasi)

Smygborstad

Vi har ju som bekant en polsk, hoardertant till granne, hon är, liksom hela resten av grannskapet, väldigt förtjust i Purri-Purri.

I och för sig ingenting konstigt med det, Purret charmar de flesta. När jag här om dagen tyckte att katten varit ute lite väl länge och gick för att ropa på henne visade det sig att hon inte ens var ute överhuvudtaget. Jag hittade henne i trapphuset när hon kom ner från övervåningen. Händelsevis den våning vår hoardergranne bor på. Pälsen böljade förföriskt när Purret kom springande och hon såg välvårdad och tja...nyborstad ut. (?) Det hela känns mycket mystiskt.

Har hon kanske smygläst den där boken om Pettson och Findus där Findus flyttar ut, och blivit inspirerad att flytta hemifrån hon med? Jag hoppas inte, men det gör nog vår granne som ofta pratar om att adoptera Purret.

Nämnda bok är förresten den NYA Pettsonboken som kommit ut för inte så länge sedan. Jag fick den i Eid-present av mannen eftersom han vet att jag älskar Pettson (eller, för att vara ärligt mest Findus) En fin liten bok!

Nymodigheter

Hejsan! Här har det varit tyst ett tag. Senaste inlägget var för en månad sedan! Ju längre tiden går desto svårare är det att börja blogga igen. Lite samma som när man inte hört av sig till någon på länge. Sen var det ju det där med mitt listmål att skriva om böcker jag läser (mest för min egen skull) och nu har det liksom samlats utlästa böcker på hög. Det kanske inte är jätteintressant att läsa om vad jag läser om, så jag tror jag får samla dem i ett inlägg och bara kommentera lite kort vad jag tyckte. Det är ju ändå inte som att jag skriver värsta litterära analyserna i mina recenssioner.

Hur som helst; jag ville mest meddela att jag provat på en sånhär nymodighet. Jag låter lite som en pensionär nu, jag är medveten om det. Jag har lånat (och läst ut) min första e-bok! Det här var lite revolutionerande för mig eftersom jag känt ett visst motstånd mot denna uppfinning då böcker ska vara gjorda av papper i min mening. Där har jag faktiskt inte ändrat uppfattning heller, jag föredrar fortfarande en pappersbok framför den elektroniska diton. Jag gillar inte att läsa långa texter på skärm, det är inte riktigt bekvämt av någon anledning. Men nöden har ingen lag, vill man prompt läsa en bok och det är lång kö på den på alla bibliotek i trakten så är ju faktiskt elektroniken en rätt bra vän ändå.

Istället för dig av Sofie Sarenbrant är alltså den oerhört populära boken som alla vill åt.

Detta är, för den oinvigda, fortsättningen på denna lilla bok. Och ja, jag gillade uppföljaren också, den var spännande och jämfört med sin föregångare tyckte jag att språket var mer lättflytande och bättre. Det här är en ganska kort bok som man läser ut rätt snabbt, jag skulle säga att det är den perfekta boken för någon som inte har tid att läsa.

Spanska seder

Jag längtar tillbaka till Spanien den här hösten. Vill söndagshoppa på el Rastro och promenera i någon fin park. Hösten är så himla fin där. Här regnar det ju mest.

På tal om Madrid  så hade jag när jag pluggade där en rätt rolig litteraturlärarinna. Eller, rolig och rolig. Hon var väl kanske inte jättepedagogisk eftersom lektionerna mest gick åt till att låta oss läsa högt för hela klassen och sedan förklara alla ord som hon tyckte var komplicerade för oss. Tack vare henne kan jag onyttigt många synonymer för lat. Jag har nog berättat om hennes lektioner tidigare på min gamla blogg...Vilket inte är relevant att berätta eftersom den numera är nedlagd och lösenordsskyddad.

Hur som helst; den här litteraturlärarinnan tog sig också emellanåt an uppgiften att förklara det moderna Spanien för oss, ifall vi stötte på något i litteraturen som hon tyckte var föråldrat. Bland annat berättade hon att det inte längre fanns någon föreställning om att man som gravid har cravings efter diverse konstiga saker. Sådana idéer hade man bara förr i tiden när hon var ung tydligen. Eh? Ok, jag vet inte om vi är annorlunda och efterblivet omoderna i Sverige, men jag hör då fortfarande idag 2012 talas om graviditetscravings.

Hon berättade också att det inte längre förekommer att män visslar och ger en komplimanger när man är ute och går i samhället. Det var väldigt omodernt påstod hon. Jag tyckte nog att det här uttalandet var lite konstigt, speciellt med tanke på att visslande män är något jag förknippar väldigt mycket med Spanien (om än avsevärt mer nere i söder än just i Madrid) och något som hänt mig senast typ dagen innan jag blev informerad om att det inte längre förekom.

Nu vill inte jag vara elak mot min gulliga litteraturlärarinna, men jag tror kanske att hennes uppfattningar om saker som inte längre förekom kan ha något att göra med att de inte längre förekom i hennes värld. Möjligen på grund av att hon troligen passerat fertil ålder med råge och att jag när jag ritar henne ur mitt minne får fram den här bilden.

Men det är bara min teori...

Fabulösa Fredag

Men hörrni! Dags för en fredagslista kanske? Det var ett tag sedan jag överhuvudtaget skrev något här.

Är i alla fall glad och tacksam över detta:

* Mannens korsbandsoperation gick bra.

* Han fick också ut en fin liten kandidatexamen här om sistens.

* Vi planerar att resa bort i december. Inget klart ännu dock.

* Arabiskan går framåt! Det är revolutionerande att faktiskt kunna läsa och förstå saker. Fort går det också.

* Fick en läkartid, bara sådär! Alltså, jag har ju en kronisk tarmsjukdom och har haft min läkare på distans i Kalix ända sedan jag flyttade därifrån. Jag ville byta och ha en här istället och kontaktade min gamla läkare som sa att han skulle skicka över min information hit och att jag sedan skulle ringa Medicinkliniken och boka tid. Jag är ju en sådan person som gruvar mig för telefonsamtal, så det gick jag omkring och gjorde några dagar. Hips vips trillar en kallelse ner i brevinkastet utan att jag behövde ringa.

* Av bara farten ringde jag ett annat viktigt samtal bara på peppen att ha sluppit ringa sjukhuset.

* Kombinationen frukt, turkisk yoghurt och honung.

Den största grodan

Jag har jättemycket att göra. Inlämningar och uppgifter av olika slag. En gång under gymnasiet (tror jag i alla fall att det var) hade vi en gästföreläsare som berättade om studiestrategier. Hon sa då en sak som jag fortfarande tänker på ibland.

"Ät den största grodan först!"

Hon menade alltså att det bästa sättet att tackla läxor var att ta itu med den svåraste och jobbigaste först.

Jag sa visserligen att jag tänker på det här uttalandet ibland, det betyder dock inte att jag följer den filosofin. Jag tror mer på pristagaren av IG-Nobels (en parodi på nobelpriset ägnat åt gärningar som först får folk att skratta, sedan tänka efter) litteraturpris förra året, nämligen idén om strukturerad prokrastinering. D.v.s. att jag medan jag undviker den där "största grodan" ändå lyckas med att äta upp de mindre grodorna och då i alla fall får en massa saker gjorda.

Förresten tycker jag att just grodor är ett ganska dåligt exempel, grodor är ju faktiskt ansett som en delikatess i vissa kretsar och man borde därför äta den största sist i enighet med teorin om att spara det bästa till sist.

Ost

Jag har blivit lovad pasta med möglig ost till (sen) middag.

Möjligen kan det vara så att mannen menade mögelost och inte bara möglig ost. Men man vet ju aldrig. Riktigt samma-samma är det ju inte.

Hen

Det här könsneutrala hen-pronomenet fungerar inte så bra med arabiska. Eller vad vet jag, jag har inte lärt mig så många pronomen ännu, men vad jag har lärt mig är att arabiskan inte är speciellt könsneutral. Vid tilltal, typ hur mår du?/jag älskar dig/sov! så finns det en form för att säga det till en man och en annan för att tilltala en kvinna, samma gäller för alla yrken och adjektiv som har en feminin och en maskulin form.

Jag lär mig det arabiska språket

Att lära sig det är inte det största problemet jag kan föreställa mig med den här grammatiken, den verkar ganska logisk, det största problemet är de där situationerna när man inte vet om man pratar med en man eller en kvinna.

Ok, det kanske inte händer jätteofta, men det händer. Som den extremt pinsamma gången back in the days när jag jobbade som telefonist och pratade med en person med väldigt hes och raspig röst. Jag skulle ta ett meddelande att be någon ringa upp personen och sa "Ok, men då ber jag N.N. att ringa dig, Gunnar!" Och personen i andra änden som jag trodde var en Gunnar rättade mig med ett irriterat "GUNNEL!" Det finns liksom ingenting man kan säga för att reparera en sådan skada.

Fast om jag råkar göra en liknande tabbe på arabiska kan jag ju alltid skylla på att jag är en stackars andraspråksinlärare och bara råkade göra ett grammatiskt fel.

Mitt problem

Hej!
Jag har ett problem, min syster skrattar ofta åt det och hånar mig för det. Grejen är att jag lider av DIY-syndrom. Alltså Do It Yourself eller på svenska Gör Det Själv-tvång. Det här yttrar sig i att jag när jag ser något fint ofta, säkert uppåt nittio gånger av hundra, tänker "Åh, det där kan jag ju göra själv" Det här har bland annat lett till att bildmappen på min dator är full av bilder på saker som jag tänker att jag någon gång kan projektera ihop.

Det leder också till att jag istället för att köpa ett fint klädesplagg börjar fundera på hur jag ska gå tillväga för att sy ett.

Som t.ex denna ljuvliga tröja från Gina Tricot. Mycket DIYable. Varför har jag inte kommit på att klippa av en tröja och sy dit en volang själv, liksom??

Det här kanske inte verkar vara ett jättestort problem, men jag börjar mer och mer känna mig överväldigad av all inspiration och alla projekt jag vill göra. Tiden räcker liksom inte till när man pluggar 150% och dessutom ska försöka framstå som en någotsånär välbalanserad och normal samhällsmedborgare och partner.

Tills vidare har jag försökt lösa problemet genom att faktiskt köpa tröjan färdigproducerad (vilket visserligen inte helt avhjälper att jag vill sätta sax och nål i en annan tröja för att tillverka en egen version.)