Radio

Jag lyssnar rätt mycket på P1 (tanttecken) eftersom jag tycker att det är intressant att höra vad som händer i världen. Jag retar mig dock lite på att det i statlig radio i ett uttalat sekulärt land förekommer gudstjänster som ett stående inslag. Inte för att jag har någonting emot gudstjänster, men jag kan ändå tycka att sveriges radio borde vara icke-konfessionell. Iofs måste de kanske i public service-anda servera gudstjänster för att de efterfrågas. Inte vet jag.

I vidare klagan över Sveriges radio är det också intressant att det inte går en dag, knappt en timme utan att de pratar om islam och muslimer. Visserligen under en påstått neutral och granskande flagg, men eftersom jag får den andra sidan av nyheterna från mellanöstern via mannen, så kan jag tycka att Sveriges radios rapportering verkar ganska ensidig. Som exempel under rapporteringen från det Egyptiska presidentvalet där jag nästan uteslutande hörde den svenska korrespondenten prata med de som röstade på Mubaraks gamla kompanjoner. Men Sverige var ju iofs "neutralt" under andra världskriget också så en uttalat neutral inställning betyder kanske ingenting. För övrig så finns det ingen neutral media, det har jag lärt mig av att hjälpa till med mannens uppsats.

Men det var egentligen inte för att gnälla om den politisk/religiösa inställningen i radio jag skulle skriva det här inlägget. Det jag egentligen ville nämna var sommarpratarna. Jag lyssnar nämligen på dem med stort intresse.

Möjligen inte på det konventionella sättet eftersom jag väljer att lyssna på dem i efterhand. Helst ett år i efterhand eftersom musiken då är nedklippt till ett minimum. (Alternativt lyssnar jag på internet och spolar förbi musiken)  Jag har nämligen ingen lust att lyssna till folks version av blandband, eftersom jag oftast inte delar deras musiksmak. Som exempel spelade Leif GW Persson i sitt program bara dansband, andliga sånger och opera. Inte riktigt min grej. Men pratet var bra. Förvånansvärt bra, jag hade verkligen inte väntat mig att Leif GW skulle vara så...gullig. Där kom fördomarna på skam.

Jag rekommenderar att lyssna på sommarpratarna. Det är ganska mysigt, eller intressant eller irriterande beroende på vem som pratar och vad de pratar om. Bra att ha något att lyssna på när man diskar eller projekterar. Min favorit hittills är Ulf Ellervik. Vem hade anat att ett sommarprat om kemi skulle vara så intressant?

P.S. Hur snygg är min radio??