fredag 31 maj 2013

Samlare

Alltså, jag kan verkligen relatera till hoarders, ni vet extrema samlare som klättrar och vadar genom sina sparade saker. Jag är rädd att jag en dag blir en sådan som visas på tv så att folk kan sitta där och stirra äcklat och fascinerat.. Jag förståååååår verkligen hur svårt det är för dem som redan nu figurerar i sådana program att ta tag i och städa till sina saker. Slänga skrotet.

Jag "städade" nämligen bland mitt pysselmaterial och en väska innehållandes diverse saker idag. Citationstecken på städade eftersom att det faktiskt inte blev speciellt städat alls. Snarare ligger det nu högar av saker lite överallt. Bland sakerna jag inte lyckats slänga fanns bland annat en jättejätteful nyckelring i form av en av powerpuffpinglorna.


Jag vet knappt ens vad Powerpuffpinglorna är! Någon slags barnprogram? Och den där nyckelringen är verkligen, verkligen asful. Men så fick jag den kastat till mig, eller på mig snarare, under la cabalgata de los reyes. Alltså när några utklädda till los reyes magos - de tre vise männen- paraderade förbi i Los Palacios under det katolska firandet av baby Jesus. Vissa spanjorer får nämligen julklappar av de tre vise männen istället för av jultomten och de får dessutom vänta till den 6 januari. Hur som helst så är det tradition att fira detta med en parad där det kastas godis och små leksaker och där befann jag mig alltså en januaridag för några år sedan och fick en ful nyckelring kastad i skallen. En nyckelring som jag inte kan förmå mig att göra mig av med och som förmodligen kommer att vara början på ett omfattande hoardande som slutar med att jag snubblar över något av allt mitt samlade skräp och sedan begravs i en lavin av saker och dör av andnöd/krosskador.

Nä, vi får hoppas att min man ingriper och hjälper mig innan det gått så långt. Jag måste ta mig samman, vi flyttar om en månad och jag behöver packa, slänga, städa.

2 kommentarer:

Hanna sa...

Jag känner igen mig i det där! Jag är kanske ingen "samlare" direkt men jag har sjukt svårt att se saker som endast saker! Även saker som jag absolut inte har någon som helst sentimentalt band till eller som jag ens tycker är fint/användbart...ändå värderar jag mina saker så högt att när det kommer till kritan och det antingen ska slängas eller sparas så...sparar jag oftast... det är inte ens så att jag tänker att "det är säkert bra att ha någon gång"...utan mer... jaa.. att jag helt enkelt inte kan slänga det...fastän jag vet att jag aldrig kommer använda det eller glädjas åt det egentligen? Man är bra konstig...

BBV sa...

Haha! Din stackare, flyttångest...