måndag 22 april 2013

Anisbröd

Min mormor var ungefär bäst i världen på att baka. Nu när hon inte finns bland oss längre är det dags att någon plockar upp stafettpinnen. Jag försöker så gott jag kan.

Igår bakade jag anisbröd för första gången i mitt liv.





















Jag har alltid älskat anisbröd (och aniste!) och alltid inbillat mig att jag inte behärskar att baka med jäst, men det gick ju jättebra! Förutom att jag så klart lyckades bränna fingret på oljan, men det hade ju inte med jästen att göra förstås.

Använde detta recept.

De anisbröd ni ser i bild gavs till våra grannar. Den arabiska artigheten vet ni. Eller den svenska, jag har ju bakat till grannar redan innan jag skaffade en arabisk man. Tricket är att man måste lära känna grannarna lite först, annars kan de bli misstänksamma och inte vilja äta, hehe. Kanske inte så konstigt med tanke på att några stackars tyskar blivit förgiftade av bröd de fått som gåva till jobbet. Bröd med extraingrediensen råttgift tydligen. Så, ja att lära känna grannarna lite innan matutbytet börjar kan vara en bra idé.

Nu har jag möjligen blivit helt övermodig av att detta jästbak gick vägen, så snart blir det nog bullar här. Jag kan även tänka mig att bjuda icke-grannar - så att ni vet ;) Och jag HAR utrotat souzen så det är helt hygieniskt, jag lovar.

måndag 15 april 2013

Ved

I en stund av uttråkning bildgooglade jag min hemby. Sådant kan man ju roa sig med ibland. Jag fick upp en bild av en av mina (många) farbröder. Det visade sig vara en sådandär fyller jämt annons där det står folks livshistoria och huruvida de firar med öppet hus, undanbeder sig firande, sticker utomlands o.s.v. I annonsen stod det ungefär såhär "X arbetade en kortare tid på Företag, där grundlade han sitt vedintresse."

Vedintresse?! Jag och min syster skrattade åt detta och försökte föreställa oss hur man kan vara intresserad av ved. Man fattar ju att folk ibland måste hålla på med ved. Hugga den, trava den och elda huset med den och sådant, men att gå så långt som att verkligen genuint intressera sig för den...

Men tydligen finns det ändå människor som intresserar sig för ved. Jag fick nämligen häromsistens ett mejl med bokerbjudanden där detta tips fanns med.


Ja, tydligen finns det alltså vedentusiaster bland oss. Den här hyperintressanta boken sägs dessutom vara en försäljningssuccé i Norge. Jag får allt äta upp mina hånfulla ord. Nu vet jag i alla fall att jag om nöden kräver kan ringa min farbror och fråga om vedråd istället för att köpa en bok.

torsdag 4 april 2013

Kattmysteriet

Jag och mannen skulle ta oss en såndandär tupplur som distanspluggande människor, utan tider att passa och utan småbarn kan ta lite när de vill. (Lyx!) Purri-Purri var ute så jag bad mannen ropa in henne, men lilla kattdamen hade ingen lust att komma in just då, så han fick gå och lägga sig med oförrättat ärende.

En liten tag in i den sköna vilan vaknar mannen av att Purret trampar på honom. I sitt sömniga tillstånd känner han att han snabbt måste komma fram med en trolig förklaring till hur hon kommit in så att han kan sova vidare utan att grubbla över detta.

Följande var alternativen.

* Hon hade i själva verket kommit in när han ropade, hon hade omärkt smitit förbi som värsta spök-katten.
* Hon hade klämt sig in via brevinkastet!!!!
* Någon granne hade öppnat dörren åt henne (men nej, den var ju låst)
* Vår bovärd hade öppnat för henne med huvudnyckeln. (?!)

Alla dessa alternativ var tydligen mer troliga för mannen än att jag gått upp och släppt in henne.

onsdag 3 april 2013

Glasögonorm

Jag var till optikern igår. Ville bara kolla upp att min syn inte blivit sämre eftersom det var ett bra tag sedan jag var där. Är mycket glad att den visade sig stabil och samma, samma.

via pinterest härifrån
Jag fick glasögon första gången lagom tills jag skulle börja högstadiet. Jag hade alltså glasögon OCH räls! Det gick trots allt bra för mig ändå. Blev inte mobbad utan gillade faktiskt skolan.

I gymnasiet började jag med linser och har sedan dess bara använt glasögon hemma. (Och när jag jobbade som telefonist och satt vid datorn hela tiden.) Tills nu då. Eller, tills ungefär ett år sedan. Jag orkar inte bängla med linser och torra ögon, törs inte laseroperera mig och bejakar därför numera min glasögonormdhet. Då var det ju ganska skönt att min syn är stabil, det betyder ju att jag kan utöka min glasögonkollektion med NYA glasögon och samtidigt kunna använda de gamla. Vilka möjligheter som öppnas upp!


Jag får i och för sig lite dåligt samvete eftersom jag fortfarande, till viss del, lever i inbillningen att glasögon är jättejättedyra och man liksom bara "får" ha ett par. Det stämmer ju inte. Jag har faktiskt två par jag växlar mellan och de jag har på mig just nu beställdes från Lensway och kostade bara ca 300 kr (inklusive frakt!) efter alla avdragna rabatter. Det andra paret var lite, men inte mycket dyrare och från samma sida.

Nu är jag sugen på att utöka min kollektion ytterligare med ett par glasögon i någon kitschig färg. T.ex. dessa:


199 kr (!) från ExtraOptical. Jag hade ett par blå glasögon en gång i tiden och gillade dem, så jag kanske slår till med blått igen.

tisdag 2 april 2013

Istället

Jag är trött idag. Istället för att sova igår kväll, eller rättare sagt natt, för klockan blev två, så kan man utreda vad man åt till middag och lunch under två veckor för flera månader sedan. Det är inget jag rekommenderar och det är heller inte helt normalt, men det var vad vi gjorde jag och mannen. Mitt i natten satt vi där med en kalender och funderade vad och hos vem vi ätit alla dagar vi var i Palestina. Till exempel åt vi någon form av haj den fjärde januari. (Ingen utrotningshotad hajsort hoppas jag.) (Jättegott förresten.)

Nu vet jag inte riktigt vad vi ska göra med den här kunskapen (om man nu kan kalla det så) men det känns bra att ha den.

Här borde jag egentligen klistra in ett foto av mat, men konstigt nog har jag inga matbilder från resan. Detta trots att mannen brukar fotografera sin mat á la värsta bloggaren.

måndag 1 april 2013

Broccoli

Jag är smått besatt av broccoli. Det är min bästa grönsak. Det skulle jag ha vetat i min ungdom när Morots-Harry frågade mig och min granne om våra favoritgrönsaker när vi väntade på bussen. För er som inte vet det var alltså Morots-Harry min uppväxtsbys största kuf, eller åtminstone en av dem som kämpade om titeln. För det första var han ju vegetarian, vilket i skogen i Norrland är nog så konstigt, plus att han verkade vegetinera endast vitlök av lukten att döma. Utöver det var han också ganska nudistiskt lagd, något som av vissa förklarades som "Stockholmsfasoner" eftersom han bott där. Ja. Hans favoritgrönsak (som tekniskt sett inte är en grönsak!) påstod han i alla fall vara morot "eftersom de är så goda att suga på". Hmm, ja.

Broccoli i alla fall.

Underbara broccoli. Håll i er nu för här kommer mitt broccolitips och en stor anledning till att jag inte kan tänka mig att bo någonstans utan ugn. Nu förstår ni kanske att jag menar att broccoli i ugn skulle vara särdeles bra och det är precis vad jag menar. Frusen broccoli, lägg på plåt med bakplåtspapper in i ugnen på 200 grader i ca 20 minuter. Krydda med salt eller någon god krydda och njut. Ungefär en miljon gånger godare än när man kokar frusen broccoli och all smak försvinner och konsistensen ofta bara blir bleh!

(Det här tipset funderar förresten också utmärkt på broccoli-morot-blomkålsblandningen som brukar säljas.)

Om man vill äta färsk broccoli har jag ett litet tips för det också. Skär broccoli i lagoma bitar (släng inte bort stammen, skär upp den också!) pressa över en massa citronsaft, salta, peppra, skvätt över lite olivolja och pressa valfritt antal vitlöksklyftor. (Kanske något färre än vad Morots-Harry skulle valt.) Blanda och ät! Gärna tillsammans med fiskrätter.