Ju längre tiden går och jag inte bloggar, desto svårare är det att börja. För var börjar man? Jag har ju egentligen tusen saker att skriva om; hur det känns att ha en framtida fotbollsspelare i magen, för det måste ju vara det han är, som han sparkar (och så är ju mannen ganska fotbollstokig så det är väl genetiskt) Att inreda en lägenhet efter dryga årets uppdämt inredningsbehov kombinerat med det där boande-syndromet man verkar drabbas av som preggo. Resor vi gjort som jag inte bloggat det minsta om. Det där med svenskhet som jag funderar mycket på. Hur man kan bli bemött om man väljer att ta på sig en slöja. Min ständiga ålderskris och pluggpanik och en massa annat jag funderar på.
Okej, det var kanske inte tusen saker, men i alla fall. Fast då får jag prestationsångest och så är det ju det där med att man som bloggare helst ska ha någon slags bild till sitt inlägg och då måste man ju först och främst ta en, eller hitta igen en om det passar bäst med en gammal och sedan orka föra över den till datorn (eller om man nu mobilbloggar, men orka det liksom) och så mitt emellan att plugga, måla lägenhet, sova middag, se på fotbolls VM (Ja, vem hade trott, men det ägnar jag mig också åt) så blir det liksom inte av...
Jag lovar inte att skärpa mig, men kanske händer det.
1 kommentar:
Jag är hemskt nyfiken på slöjan, hur det kom sig att du började, hur du blir bemött etc!
Skicka en kommentar